Juleskum

Maken till fräck sjukgymnast får man ju leta efter !!!
Imorse hade jag nämligen kontakt med en sådan på vårdcentralen i Kumla.
Hade gett efter för den millöpande glödpolarens råd och ringt sjukgymnast för att få tips och råd om min värkande ljumske/höft.

Jag har ju vilat i flera veckor nu och smärtan var borta.
Så smyger jag igång igår och PANG ! så är den tillbaka.
Och då tog jag det luuuugnt ska ni veta.
Jävla helvetes skitpiss !!!!

Eller usch usch usch om man vill vara lite fin i kanten...

Nåja.
En manlig sjukgymnast ringde upp och ställde en massa frågor om smärtan.
När börjar den ? Direkt när jag börjar springa ? (Ja..på en gång)
Om jag går en promenad, har jag smärta då också ?
Och isåfall på en gång eller kommer den efter ett tag ?
(Inte fan vet jag...är inte ute på promenad)
Ja, så svarade jag inte men....

Efter att ha gått igenom den ena frågan efter den andra kom diagnosen:

Antingen har du för svag rygg.
(Helt ok, det hade min rådgivande kompis också)
Då är det bara att träna ryggen och vara noggrann med streching efter träning.
Toppen ! Det kan jag klara av.

ELLER
Och detta är det troliga...
Du har mycket svag muskulatur i stjärten !!!
(Va ???n hörde jag rätt. Det kan inte vara möjligt den är ju jättestor och det måste ju vara massor av muskler där eller hur ?)
Nästa fråga:
- Vet du hur man gör stjärtlyft ?
EEEeehhhh.....kanske...hur menar du...beskriv....vad säger människan ?

Efter en lång beskrivning per telefon (!) är jag nu beordrad löpningsvila några veckor medans jag gör
100 STJÄRTLYFT om dagen !!!!

Tjena :) Vilken vårdkontakt...hehehe...
Nåja, när sommaren är slut ska ni få se på stjärtmuskler. Jädrar anamma :)

Midsommarafton började med fix inför att ett helt gäng släktingar och glödare skulle komma hit och fira med mig och pojkarna. Det vispades grädde, plockades blommor, dukades långbord i uterummet.
Mysigt värre alltså.



Långbord i uterummet


Förra årets födelsedagspresentClematis från mamma och pappa har verkligen tagit fart i år !!!


När vi sedan avnjutit sillar, färsk potatis, västerbottenpaj, andra pajer, sallad, ost & kex, räkröra och sedan kaffe med 4 (!) olika tårtor (INTE jag som fixat denna gång) var det dags för 3-kamp som Anders höll i.
Det är intressant att se att vissa av oss kanske har en framtid i udda sporter såsom google-fotboll och uppochnervänd stövelkastning !

Efter några timmar var det dags för mig att dra på mig dansbandssviden och åka iväg till Gällersta för soundcheck.

Sladdhärvan Allan...som alltid...


Inte förrän efter 02 låg jag i sängen igen.
Allt gick bra. Lite regnväder i början, men sedan strömmade folk till och det var full fart på dansbanan.
Trots att det inte är min musikstil så var det roligt. Folk var glada och dansade för fullt.
Och det är jätteroligt att sjunga och speciellt till ett band som spelar så bra.
Det var en supertrött men glad mamma som åkte hem och gav sönerna en godnattpuss där de låg och sov så gott.

Igårkväll kände vi alla 3 att det fanns en hel del sömnskuld att ta igen.
Jag kröp därför ner och skulle söva dem redan vid 19.00....döm om min förvåning när vi alla vaknade vid 8.52 imorse.....Aaaaaaaa
Var länge sedan jag kände mig såå utsövd :)

Slängpuss på er !

Imorgon gör jag något jag aldrig trodde om mig själv.
Säljer mig själv för pengar. Prostituerar mig, om man så vill.
Men inte på det sätt som ni tror.
Det handlar om sång....
Imorgon skall jag nämligen hoppa in för en kompis och bli dansbandssångerska för en kväll !
Jösses Amalia och hoppsan Kerstin !
Jag som alltid hånat dansbandslåtarna med sina enkla treackord och fjantiga texter.

Texter ja...
Vad sägs om följande rim:
"Det måste va kärlek, ja, jag tror jag e kär
för blicken den far, bort mot honom som har, gjort mig varm, het o salig"

eller
"Det finns kvällar och nätter man önskar sig aldrig ska ta slut
när man känner pulsen bränner, känner hjärtat slå akut"

eller
"Jag har en önskedröm i mig
och jag vill dela den med dig
och se ett stjärnefall så starkt
falla ner på helig mark ?"

Som tur är spelar vi lite annat också.
Lite ABBA-låtar, lite jazzigt och lite från gamla filmer.
Men allt måste hålla vissa takter för det måste gå att dansa till.

Nåja, nu gör jag ju detta för pengarna (hjälp) !
Grabbarna och jag skall åka flumeride för hela slanten i sommar är det tänkt !
Så då gör jag det så gärna - allt för mina boys.

Ha en skön midsommar och skänk mig en tanke kl.20.00 för då står jag där på scenen i Gällersta och ler.
Stor midsommarkram till er alla !

Nästa vecka sätter jag igång igen.
Ska försöka att inte göra samma misstag som sist. Och som jag alltid brukar göra.
Det vill säga köra på för mycket för jag tror så stenhårt på mig själv.
För vad hände då...jo jag fick kycklinglår och lade ner träningen...
Hur hurtig jag än verkar så kan jag också vara låg, less, liten, svag och bara tycka att allt suger.

Såå...nästa vecka mjukstartar jag.
Så får vi se.
Jag kanske har taggat ner för en tid, men jag har inte givit upp.
Det ligger inte för mig.
Finns inte i min världsbild.
Aldrig nånsin !
Och inte då en gång.

Ska inte kaxa mig alltför mycket dock....eller förresten...
Kaxa mig och kaxa mig...Finns det någon kvar i denna skumma utmaning att kaxa sig mot ????

Nää....trodde väl inte det heller.
Solong !

Kan det vara så att det ligger i tiden?
Jag läser om era krämpor ni tycks ha på diverse ställen och då slås jag av att ni alla tycks ha ont?

Flera har ont i sina knän, en har kycklinglår och två har ont där solen inte skiner. Som kidsen skriver: WTF?

Jag ser den 8e framför mig mycket tydligt, när funktionärerna påpekar att ni inte får springa loppet med kryckor och rullatorer.

Tror det är dags att alla kör ett morgonpass med Mr Cleese:




Jag har också ont, men inte skyller jag på något?
Nej, mer Henley får ni banne mig recitera!

I am the master of my fate.
I am the captain of my soul.

Jag funderar och funderar.
Likt professor Baltazar går jag runt, runt , runt omkring i huset och klurar på om jag skall ta med springskorna till Dalarna eller ej.
Imorgon bär det av med alla mina systrar med familjer och mor och far.
Det är pappas 70-årspresent att vi alla åker dit tillsammans och umgås och har det mysigt.
Vi skall bo på hotell Långbers. Ser supermysigt ut, tycker jag.
Blir som en minisemester.

Nää...nu medans jag skrev bestämde jag mig kände jag.
Jag skiter i skorna ! Ja inte bokstavligt talat, men jag tar inte med dem.
Sover ut, äter gott och gör utflykter i vackert landskap istället !
Låter som alldeles vad jag behöver just nu !

Vad konstigt det är !
När vi nyss hade ingått utmaningarna var alla taggade.
Folk började springa både tidigt och sent och rodde roddmaskin på de mest konstiga ställen, tränade på crosstrainer och cyklade inomhus på träningscyklar.
Då var det ändå lååångt kvar till själva loppet 8 oktober.

Nu...är det MYCKET närmare.
Det är redan juni men utmaningskämpaglöden verkar vara låg hos de flesta.
Anders vet jag inte så mycket om, men jag tror inte han tränar så värst.
Bernt, lever han ?
Per verkar inte lika taggad och inte heller Petter, marathonets fader verkar ligga på topp.

Semestern börjar också hägra lite.
Jag längtar inte direkt till mer träning utan snarare till latare dagar med god mat, god dryck, många bad och annat skönt !

Kan man skjuta på träning tills ....typ...sen.....
Kan nästan gissa mig till svaret själv...hehehehe
Ändå känns det lockande.

Får flundra lite på det. För just nu känns löpningen bara blääää......

Imorgon far grabbarna och jag hem till Svennevad för att fira min älskade pappa som fyller 70 år !
70 år, det är många år det.
Känns konstigt att han är så...gammal...gammal det ordet passar inte på min pappa.
Han har alltid varit klippan, tryggheten. Stark som en oxe och lugn som en filbunke.
Finner alltid på råd.
Det är av honom som jag fått min inställning till livet, "det ordnar sig".
Han är i det absolut flesta fall positiv och ser på livet med ljusa ögon.
En enkel man som kan den svåra konsten att se det stora i det lilla.
Han älskar barn och alla barn älskar honom. De liksom dras till honom och han tröttnar aldrig på att leka.
Det är också av honom vi ärvt vår musikalitet. Han spelar dragspel och hans mor var kantor.

Den här bilden passar så bra på min pappa.
Här sitter han hemma hos mig och vi pausar lite efter att ha jobbat i trädgården tillsammans.
Det är alltså inte jag på bilden utan Lena & Anders hund Kajsa bredvid pappa. Hahahaha...
SNÄLL- denna fantastiska egenskap ! Det är min pappa uti fingerspetsarna.
Ska jag tillägga att han tyckte så synd om Kajsa efter en stund att hon fick sista biten på glassen.
"Det är ju varmt för hundar också" :)

Mamma och vi systrar har köpt en upplevelse till honom som vi alla skall vara med och dela.
Vad det är törs jag inte skriva än, för han har på sista tiden börjat hänga på internet (!)
Så det kan tänkas att han läser bloggen.
Vi har också tillsammans skrivit ner 70 anledningar till varför vi tycker så mycket om honom.
Allt från fina egenskaper till saker som han lärt oss och minnen vi har.
Det var fantastiskt att sitta och tänka på detta.
Man är bara för dålig på att tala om för de man älskar hur mycket man gör det och varför !

Så grattis min älskade pappa !
Du kommer alltid att vara tryggheten, den villkorslösa kärleken och den envist positiva kraften i mitt liv.
/Din Åsa

När jag vaknade slog det mig att jag kan lika gärna sticka ut och springa innan jag gör nå´t annat ???
Direkt.
Sådär på en gång bara.
Ja, jag är fortfarande förvånad själv.
Före frukost ?
Jaa, till och med det.
Och jag som sjusov riktigt idag sticker iväg nu (håller på och synkroniserar ipod:en).

Sedan blir det bad i vattenspridaren när jag kommer hem.
Denna klassiker från när man var liten.
Jävligt kallt, men uppfriskande och härligt också !

Oookkkeeej nu kör vi !!

Vilken jätterolig dag !
Nyss hemkommen från en dag med Glöd och våran fantastiska dramacoach Maria Bergman.
Idag har det dansats, sjungits och skrattats våldsamt i sturepalatset i Kumla.
Man kan nog inte räkna det som vanlig träning egentligen men vi var rejält svettiga ett tag och magmusklerna har också fått sitt så... lite iallafall ? Jooo !!!

Maria hjälper oss slipa på varje nummer inför showen.
Och då pratar vi om uttrycket. Det sceniska. 
Hur ska vi stå ? Vad ska vi tänka ? Vilka känslor vill vi förmedla ?
Det gäller att vara närvarande hela tiden och veta varför man gör vad varje minut av showen, då blir det bäst för publiken !

Vi har ålat på golvet, sparkat med benen, irrat stressat omkring, spelat på fejkskrivmaskiner och stått i frysta positioner om vartannat. Och det blir sååå bra !
Hej Maria ! Hon lyfter oss till en ny nivå !

Hoppas att alla utmaningsdeltagare kommer och kollar i höst.
OBS ! Det är efter den 8:e oktober !