Juleskum

Så har det alltid varit och kommer alltid förbli.
Augusti är min månad.
När alla andra börjar tjata om att sommaren snart är slut, då fortsätter jag att njuta.
Bada så länge det bara går. Envisas med att gå barfota i gräset.
Äta frukost ute och fika på en filt på eftermiddagarna.
Det är också nu på kvällarna som den höga, aningens klarare luften, går att andas.
Äpplena på träden mognar och jag kan göra eget sött, mustigt mos.
Kräftorna lyser röda i sina skålar, på bordet i mitt uterum.
Har jag riktig tur kan jag locka hit glödarna och några musiker för en fest med tillhörande sång och spel till fram på småtimmarna.
Det är nå´t magiskt över sommarkvällarna här i Vallersta.
Och speciellt i augusti.
Min månad.

Snart fyller jag 39 men det skulle lika gärna kunna vara 44 eller 32.
Jag kan inte riktigt känna nå´n speciell ålder.
Sån´t spelar ingen roll längre. Jag är den jag är bara.
Det är bara ett bra tillfälle att få träffa de jag tycker om och göra nå´t roligt tillsammans.
Förr var jag som galen i att få paket.
Men faktiskt inte lika mycket längre. Det är väl åldern...
Numera tycker jag det är roligare att hitta nå´t riktigt bra att ge bort till någon istället.

Kan jag på nå´t sätt använda augustikraften till motivation för träningen ?
*Funderar lite och kliar mig i huvudet*
Jag vet inte...
Får klura på det ett tag till.

Vallersta - en augustinatt