Juleskum

Jag känner att jag måste göra offentlig avbön eller vad det nu kan kallas.
Be om förlåtelse !

Ni som inte var med på kvällens match ska få en förklaring...
I mitt lag spelar Lilian, Bernt, Janus och Jag.
I motståndarlaget finns Per, Anders och Bengt.
Spelet är igång och inför kvällens match hade jag lovat mig själv att våga vara mer fysisk.
Synd för Anders att jag inte har mer koll på min egen fysik dock....

Ni vet, ibland hamnar man i ett sån´t där läge på innebandy när man står och fajtas om att ta bollen, inträngd i ett hörn eller nå´t. Klubborna far i luften och man ruffas lite.
Ingen fara på taket, oftast. Hmmm....

Nu var det bara så att Anders, den stackarn, höll på att försöka ta fram bollen som åkt in bakom en tjockmatta.
Jag tänkte busa lite och kastade mig fram för att tackla honom lite.
Det är bara det att jag missbedömer situationen lite och tar i för hårt, samt tappar kontrollen över min egen kropp och mer "dråsar" på honom. Smidig som en flodhäst...jaa.
Och...han som var helt oförberedd på detta far med huvudet före in i den hårda träväggen.
Det kan inte ha sett klokt ut.
Jag kan till och med ha skrämt slag på en och annan arbetskamrat, som nu inte tror att jag har några som helst hämningar. eller att jag är komplett galen.
Men det var verkligen inte meningen.

Snälla Anders, jag ber tusen gånger om ursäkt !

I owe you one